Anna Holmsten håller i Gävle insamlingen
När Jag blev inlagd med havandeskapsförgiftning i v 27+4 var vi såklart helt oförberedda. Nån bb-väska hade jag inte packat än, inte ens köpt kläderna som skulle ligga i den. Efter fem dagar på Uppsala Akademiska Sjukhus föddes vår dotter, 12 veckor prematurt.Det var den 9e december 2011 och det var nu vår neo-resa började. Och det var nu vi lärde oss att bli föräldrar. Ja, lärde oss. Så kändes det. Vi fick inget bestämma angående vårt barn, och ville såklart inte heller eftersom hon var så liten och sjuk och krävde intensivvård som alla extremprematurer.
När hon fick flytta ur kuvösen till värmesäng fick vi börja ha egna kläder på henne. Den känslan, att få se henne med nåt annat än sjukhusets egendom var enorm. Det var vår bäbis, vår Moa. Vi hade valt och bestämt vad hon skulle ha på sig. Genom detta initativ hoppas jag kunna ge den känslan till andra prematurföräldrar. Att få ge hopp och vetskap om att någon någonstans tänkt på deras lilla pytte och sytt hens första plagg.
Med omtanke och färgglada tyger vill jag ge något tillbaka.
Vi tillbringade 1 vecka på UAS och sedan 6 veckor på Gävles Neonatalavdelning. Hon har opererats två gånger för bråck och hade lite trassel med andningen. Det har varit upp och ner och en upplevelse jag inte önskar någon annan men som jag samtidigt inte kan föreställa mig att vara utan. Vi har en fantastisk dotter som är vackrast och bäst i världen!
På min blogg kan ni läsa mer om vad som hände oss http://wockatzmirakel.blogspot.se/
Tanken bakom initiativet
Tanken bakom initiativet för att sy kläder och mössor till barnen på neonatalavdelningen i Gävle började i Uppsala...
Det var Therés Lindén i Uppsala som ville ge tillbaka något till Akademiska sjukhuset. Ett tack för vad dem hade gjort för hennes familj när deras Luna föddes och inte kunde andas själv. Det började med att hon startade en insamling till julen 2012. När deras familj låg inne på julafton 2011 fick dem en gosenalle med dragkedja. Den använde dem sedan som nappförvaring. Låter kanske lite med att få ett gosedjur men det betyder så mycket att någon tänker på en utifrån allt inifrån avdelningen.
Luna föddes genom planerad igångsättning i vecka 38+0 och hon var en stor tjej på hela 3500 g. Ändå gick det snett efter förlossningen. Dem skulle få sova kvar på sjukhuset vilket redan var planerat innan förlossning genom Aurora gruppen pga komplikationer med deras största dotter. En annan historia. Iallafall så fick dem ett rum uppe på bb. Som tur va fanns det en sköterska i rummet medans Therés var på toaletten och hennes man var och lämnade mat i kylskåpet. För Luna slutade andas och sköterskan sprang ut med henne och de fick liv i henne igen men fick direkt köras ner till neo och dagen efter in på iva.
Att vara fullgången i vikt hjälpte tyvärr inte Luna utan hon blev bara mindre och mindre. Andningen fungerade inte och inte maten heller. Sond och dropp, ändå sjönk hon i vikt. När hon väl fick lämna sjukhuset var storlek 50 jätte stort. Therés letade efter kläder men det var få affärer som hade kläder som passa sin bebis. Ett barn som verkligen fått kämpat för att få överleva och nu inga kläder som passa.
Det är därför insamlingen har inriktats på prematurkläder som passar och i fina färger. Vist du kan hitta kläder i storlek 38 och 44 men då är det oftast vita med lite inslag av ljus blå eller rosa. Ibland är även storlek 44 som 50 och det drunknar dem små liven i.
Storlek 44 på bodyn och här är Luna dryga 2 veckor. Tänk då hur stora kläderna är på en bebis som verkligen föds flera månader förtidigt. Luna föddes inom ramarna som naturlig graviditetslängd och storlek, både i vikt och längd.
